söndag 8 november 2015

Farsdag och vet ni vad min älskade E sa till mej..

Farsdag 2015. Hur har vi firat? Hmm...på morgonen väckte barnen upp E och pojkarna gav sina presenter som dom gjort i klubben och förskolan med ett kort som jag köpt. Så var det med det. I år hade jag inte äns nån tårta faktist...brukar vi nog ha, men jag har bara inte tänkt så mycket på farsdagen i år.

På dagen var vi ju ändå till E:s pappa och där fick vi ju kaffe och prinsesstårta, kex och glass...
Till min egen pappa som bor i Esbo skickade jag ett kort, det har jag inte heller gjort alla år, men i år kom jag bara på att jag skulle göra det! :-)

Och vet ni vad E sa till mej, som verkligen berörde mej, han sa att han inte behöver några presenter...att det räcker bra med att han får mat och rena kläder varje dag, ännu en gång är jag säker på att jag har funnit den rätta kärleken och pappan till mina barn <3 Han är så snäll (fast ändå inte för snäll ;-)) Och han är ju bara så underbar. Sen han "valde" mej så har han tagit hand om Ted också och älskat honom lika mycket. Vi har byggt upp nånting fint tillsammans...nånting jag gör allt för, nåt jag aldrig vill förlora, det är ju det jag lever för varje dag!

<3 Tack E för att du finns <3

Föralltid din!

Och för dej är jag ju inte Carro utan Carina :-)

Kram <3

tisdag 3 november 2015

Lite om vad som skett och är på gång..

Hej!

Här lever vi ännu i sommartiden...lilltjejen somnar kring 7 och vaknar kring 5!! Så..8, senast 9 far pojkarna i säng, tycker att det är onödigt att dom sover nå längre än vi andra på mornarna..så dom kommer oftast 6 halv 7! Själv får man nog palldra sej i säng senast 10 om man skall årka... Är oftast upp en gång åtminstone med Cornelia på natten också..

Hmm..vad har jag sysslat med sen ja skrev senast.. Nå, i fredas hade jag träff med några tjejer som jag gick tillsammans med i yrkes på beklädnads. Det är 13år sen vi gick ut, men det känns inte alls så då man träffas. Alla är precis som då..fast vi alla har 2-3 barn nu :-)

På Lördag firade vi Halloween..jag och E blev bjudna till hans syrra på fest, annars skulle vi knappas firat nåt. E:s mamma kom till oss och bakade halloween pepparkakor med ungarna innan dom gick till sängs.



Min barndomskompis#gymkompis#bästakompis kom också dit ett par timmar, så vi hade riktigt trevligt! Som tur så var vi kloka och for hem och sova sen då dom andra for till stan..tycker inte att jag får ut nåt av att fara på krogen längre och klockan var ju ändå 1 eller 2.. Jag var heeelt slut på Söndag :-P Nu får det vara färdigfestat ;-)

Här kommer några foton:

Desigual klänning <3 lilltjej under kjolen :-)

badar ballong :D

Ted kommer hem från förskolan

Mor & dotter <3

Mercedes#bebis#tjej#bus

monster?? :)


Filmtime#ägerkontrollen

en poppe

glad poppe :)

Vems bebis skall få dessa? ;-) Det får tiden visa..

Morgonmålsklotteliklott :-P

Hej!

Råddigt#årkastäda#suck#entillsuck#



Ikväll skall jag iväg på en Forever produktvisning, det blir första gången. Ha kollat lite på deras produkter på nätet, men vet inte så mycket om dem.. Är inte intresserad av att jobba själv med nåt sånt, men intresserad att se produkterna, vet inte riktigt hurudana dom är. Har "fastnat" i de produkter som jag använder nu, har alltid haft allergi och fått utslag lätt..så jag använder bara parfymfria produkter av krämer och tvättpulver och sånt..

Så det blir inte nåt gym ikväll, tänkte först att jag skulle promenera dit, men jag vet inte...får väl ta och jomppa lite. Blir väl gymmet på Lö.

Ha en bra dag!

-Carro

måndag 26 oktober 2015

Kaffegäster och HopLop..

Fredag, lö och sö gick lika fort som vanligt. Fredag städade jag och såntdär "vanligt" inget speciellt. Lö var vi bara hemma och E jobbade förmiddagen..sen på eftermiddagen fick vi kaffegäster, med småbarn, så det var skoj. En kamrat till mej som gick i högstadiet på samma gång och sen lärde vi känna varandra i yrkes då vi gick på samma klass på beklädnads och sen blev vi närmare vänner då vi jobbade på tvätteriet på sjukhuset flera år tillsammans. Bästa arbetskompisen jag har haft hittills :-) Hennes man är så trevlig han också. Det är lätt att prata om allt möjligt med dem fast vi inte träffas så ofta..

Det är sällan vi bjuder hem nån...det blir bara så.. Man borde väl skärpa sej och bjuda oftare..för det är ju jättetrevligt och skoj för barnen också, sådär en fredag eller lö kväll. Barnen blev ju såklart trötta, dom var väl hos oss från en 17 tiden till 20 ungefär, men det var ju riktigt passligt. Barnen somnade åtminstone fort och själv var man nöjd och glad.

Vi kan nån enstaka gång låta barnen vara uppe senare SÅKLART...men jag gör det inte så jätte gärna..dom blir bara trötta och så blir dom supervilda eller så blir det bara gråt och bråk! Så det är inte kul...

På söndagen jobbade E på källaren. Sen åt vi och for till HopLop... fast det var lite tråkigt för jag fick rinnsnuva och började känna mej sjuk :-/ Då vi kom hem tog jag genast en burana och en antihistamin, drack ännu finrexin senare på kvällen, så idag tog jag en burana också...så nu känns det bra.

Medan Tim var på klubben idag så hälsade jag och Cornelia på min en barndomskompis som också har en tjej, som är ca.10 veckor yngre än Cornelia. Där fick vi mumsig tacopaj :-) Så pratade vi om att skaffa fler barn ;-) :-D

Hemma nu. Inget speciellt. Imorgon blir det simskola för Ted, så då blir det att åka till mamma först. E far ju på skola så..

Här kommer en liten videosnutt från HopLop och några bilder:

video



metsola ägghalare

helistinbody som jag sytt om till blus

E:s bil fryser :-D

hello :)

pojkarna samlar is som i frozen filmen..


lödas godis

HopLop

Ted

Tim

Ted


Så flyttade vi ju klockan också mellan Lö och Sö...Cornelia vaknade ca.halv 6 på sö och 5.20 idag...nå, jag är ju van att stiga upp...har varit i den här "rumban" nu i 6år :) Har tänkt på det också om vi skaffar ett barn till så vill man ju inte vänta så många år, sen då man får börja sova igen och sånt så vill man ju inte börja om med en bebis igen...hehe..nja, men så är det ju..lika bra att köra i ett...fast det går ju inte alltid som man planerar heller förståss..men det blir som det blir...det om det.

Har annars kommit fram till att datum och klockslag på när jag publicerar mina inlägg inte alls stämmer här!! :)

Ha en bra vecka alla!

-Carro

torsdag 22 oktober 2015

Ensam eller tillsammans..

Jag tror faktist att jag och E aldrig har bestämt att "såhär gör vi"...men det har format sej med åren och blivit riktigt bra ändå. Nu är jag ju vårdledig och det är kanske lite annorlunda förståss, men inte innerbär väl det att det är jag som skall sköta allt för det?! Nej!

Hur fördelar ni alla "måsten" hemma?

Tycker såklart att i såna familjer där båda jobbar så skall det fördelas mer jämt. Men inte kan jag sköta allt, en hemmamammas uppgift går nog ut på annat än att städa hela tiden!

Sen har vi faktist så, i alla fall nu då barnen är små, att E sköter gården. Jag årkar inte klippa gräset nu. Jag vill inte heller ha nå blomrabatter och sånt att sköta. Är inte intresserad och har varken årk eller lust med sånt nu. Vill inte börja ta nån stress över det, helt onödigt. Det är barnen som tar min tid eller annat som jag tycker om och vill göra på min "fritid".

För det behöver vi alla också, de festa i allafall. Jag går på gymmet 2 gånger i veckan. Jag skriver den här bloggen, att skriva har alltid varit kul. Skriver såklart nog många gånger då barnen ser film eller nåt, men i alla fall. Jag skriver kanske inte så bra, ganska vanligt, inga svåra ord, inga komplicerade funderingar. Jag skriver direkt ur mina tankar, ur mitt hjärta. Det är sån jag är. Ni lär nog känna mej ganska bra efter ett tag. Jag är ganska "enkel" om man kan säga så :D

Fast jag vet inte om jag är så lätt att leva med ändå?! Jag vill få som jag vill. Jag vill göra som jag vill. Och jag vet vad jag vill! :) Men..nog har jag förändrats i det här förhållandet, lärt mej att lyssna och göra som E vill också. Då man var 20 var man ju jävligt envis och tänkte att "såhär skall jag ha det och ingen kan ändra på det"...men man har väl kanke insett med tiden att man inte kommer så långt då...

Nåmen, till det här med hushållsarbetet och sånt...jag har en kompis som har ett några år gammalt barn, pappan till barnet hjälper typ inte till med nåt hemma. Hon har sagt till mej att hon inte vill ha ett barn till före det här första barnet är lite större, för hon vet att hon måste göra i stort sett allt själv. Jag tycker ju så synd om henne.

Då kan jag istället vara smått irriterad och arg på E när han varit ensam hemma med barnen och han har kokat mat, men också städat..jag vill ju och tycker att han skall leka och umgås med barnen då! Men jag förstår att han tänker på mej och vill göra det för min skull också <3 Men därför tycker jag bättre om då han far och gör nåt med dem istället..bara sitter på en bensinmack, simmar, lekpark..jaa, vad som helst. Man vet ju själv hur det är ibland, man måste bort hemifrån för att "glömma" alla måsten och slappna av och ha kul.

Men annars så städar vi nog båda och plockar i diskmaskinen och kokar mat och sånt. E gör det då han är hemma och då han årkar och har tid..det är såklart inte varje dag, men ofta! Jag behöver aldrig säga till och det är ju så det skall vara! Veckorna då han har morgonskift så är det ofta han som duschar barnen när det skall göras, borstar deras tänder varje kväll och går upp och bäddar ner dem :) Det har bara blivit så..

Man hör ju olika historier..."hon är hemma hela dagarna och han jobbar, då han kommer hem så måste han börja städa och koka och så"...att det är fel... Men jag tycker nog att har man i allafall barn, speciellt flera, så kan inte mamman göra allt, även fast hon är hemma hela dagarna! Det är en helt annan sak om det är ett par utan barn där den ena är hemma och den andra jobbar..

Jag gör ju mitt bästa, vissa dagar årk man mer, vissa dagar ingenting...jag tar inte så stor stress över det. Jag vet inte heller alls hur det blir sen då jag börjar jobba igen...det får vi se då, men tror nog att det blir bra. Jag känner ju E. Att ha en gubbe som inte lyfter ett finger här hemma skulle bara få mina nerver att koka och jag skulle antagligen inte lämna kvar i ett sådant förhållande! Man är ju tillsammans och man har hushållet, barnen och allt tillsammans. Man gör allt för varandra!

Så vet jag också att E:s vissa manliga bekanta kan tycka att "oj, du har nog att göra nu" eller "klarar du det själv" då han skall vara själv hemma med ungarna...det är ju löjligt. Sori, men jag kan inte förstå. Det är såna människor jag hoppas att skall "vakna upp".. Kan tänka mej att det är dom här typerna som har leidon genast dom måste dammsuga eller nåt hemma också..  Och mammorna är trötta och sura! Vart far det förhållandet... 

Det är ju nog mycket bättre i dagens läge än vad det var förr. Nu är det ju t.o.m. många pappor som stannar hemma med barnen och mamman jobbar. Det är ju jättebra. Fast själv har jag nog alltid velat vara hemma själv. Har alltid önskat många barn och sett mej i en sån "bild" som jag lever i nu.

Hur det blir den dagen det bara är jag och E under samma tak vet jag inte, vi har ju aldrig varit bara vi två :) Men tror nog att vi fortsätter samarbeta bra...och vi låter varandra "sköta sitt" utan att blanda oss i varandras för mycket!

Så har det inte alltid varit, kan jag erkänna nu. I början av vårt förhållande, då vi bara hade Ted, och kanske ännu en tid då Tim var liten, ville jag ha allt på mitt sett, allt skulle göras som jag gör det, men man har liksom släppt lite på tyglarna med tiden... Nu gör E på sitt sätt och jag på mitt sätt. Visst kan jag fråga "har du gett henne nå mjölk?" eller nåt sånt nångång eller sura lite över nån löjlig sak, men inte så som förr, då allt skulle vara exakt som jag bestämde.

Sist men inte minst skall jag ännu säga det jag kanske sagt tidigare i nåt inlägg. Jag tycker att i ett hus, speciellt där det finns barn, så skall det få synnas att det finns liv. Det får vara leksaker här och där. Allt behöver inte vara så "Tip-Top"! Och kom ihåg att låta barnen vara barn!!!


Blev ett inlägg till idag nu då, det bara kom nånstans ifrån, men nu är det slut :)

Tack och hej!

-carro

"mamis"

Torsdag, otroligt vad dagarna går fort. Sitter ensam i vardagsrummet i soffan med bena på bordet och datorn i famnen och suger på en salmiak. Finns det nåt bättre? Jag vet att det inte varar länge...jag har lärt mej att njuta av dom här stunderna.

Vaknade 6, lite före t.o.m idag :) Som tur är så är jag ju en riktig morgonmänniska så...mej gör det inget, bara dom somnar sen på kvällen i tid..annas blir jag en riktig monstermamma. Börjar bara härja om allt då jag blir riktigt trött och inte årkar mer. Skall jag städa..eller nåt så måste jag göra det från morgonen..förmiddagen...typ efetr 16 årkar jag inte göra nåt sådant nåmer. Min mamma är likadan. Mot eftermiddagen/kvällen vill man börja lugna ner sej. Nå, här är det nog livat tills ungarna somnar :) men jag menar att koka mat, städa och sånt vill jag helst inte göra den tiden!! 10 är jag helt slut och borde gå sova..men det har blivit lite senare på sistonet...och jag märker genast då jag är trött och umöret inte på topp :-/ Måste skärpa mej! :)

Cornelia är på bra humör på morgonen också :D

Tim hjälper till att bygga lego..

Men ibland blir hon sur..


Jag..hmm..ser lite sådär trött men ändå glad och nöjd ut :)

Förde altså Tim till klubben. Dom är alltid ute en stund först på torsdagarna, så man får vara med där och leka om man vill. Men jag har inget behov av det. Oftast är Cornelía så trött den här tiden, så hon somnar i bilen, som idag. Jag går och kikar med 5-10min mellanrum..sen då det gått en timme kanske jag går lite oftare..hon är så van att vakna upp i bilen. Kommer man ut då hon vaknat sitter hon bara och ser sej runt och blir förståss glad då man kommer! :)

Ibland brukar vi fara och hälsa på hos någon kompis eller hos min mamma. Vissa gånger far vi och handlar. Idag handlade vi bara nåt smått i butiken här i byn. Det är bra för Tim att vara lite ifrån mej också. Han är en riktig "mamis" :) Säger att han inte vill börja i dagis/förskola/skola..utan att han bara vill vara hemma med mej..haha:-) Det värmer ju nog såklart mitt hjärta <3
Men som sagt så tror jag att det är bara bra att han är ifrån mej någon timme i veckan då..





 
En Mamis :D

Nu skall det kokas nå mat, tror att det blir tonfisklåda idag. Eller makaronilåda. Eller så bara makaroner med malettköttsås...kan inte bestämma mej :)
På eftermiddagen skall vi fara till mamma och Tim och Cornelia får vara där medan jag far med Ted på simskolan. Då får jag sitta och mumsa en glass medan han simmar ;-) Vilken lyx altså :)

Ha det gott.

-Carro.
 










måndag 19 oktober 2015

Min uppväxt och hur det påverkar mej som mamma...

Sen jag fick egna barn så har jag börjat tänka mera på min egen barndom...kanske man gör det automatiskt.. Jag har tre syskon och är själv yngsta barnet, äldsta är 9år äldre än mej. Nu har jag själv bara 3 barn, äldsta 6år och yngsta 1år9mån.

Vi bodde ju i ett hus på landet i min lilla hemby Munsmo, som hör till Solf. Huset var lagom stort, men ganska dåligt iskick...alla rum borde ha renoverats...men jag kommer nu bara ihåg när farsan byggde bastu och badrum i källaren och att dom i källaren också renoverade ett par rum, där min bror sen bodde. I vardagsrummet tapetserade vi om nångång...
Men rummet som jag och min syrra delade på hade gamla tapeter..bruna och gråa. Golvet var också söndrigt! Jag skämdes nog, man såg ju hur fina rum/hus kompisarna hade då man var hem till dem.
Syrran och jag lagade såklart några mattor över det söndriga golvet och min syster tapetserade hela rummet med vasablad...det tyckte man va coolt :-) Kommer inte ihåg att man skulle klagat eller "vågat" säga nåt till föräldrarna.. Visste väl att vi nog inte hade råd! Jag hade inga "märkeskläder" som vissa kompisar hade...jag hade inte många andra saker som dom hade heller. Men vi hade det bra. Och jag hoppas att mina barn skall uppskatta vad dom får och lära sej att livet inte alltid är så underbart...men att det är bra ändå:) Svårare är det ju att försöka få dom där människorna som har "allt" att förstå... men det behöver dom ju inte heller...låt dom leva i sin värld..jag lever i min. Då, när an var liten önskade man att man skulle varit rik och fått allt...men idag är man glad för att man hade det som man hade det!

Jag behöver exempelvis inte nån fin, dyr bil som står på gården så att det skall se bra ut...värdesätter nog andra saker mera jag! Tycker att det börjar gå till överdrift med allt nuförtiden...blir bara värre och värre.. Jag vill inte ha nå stora lån att betala av!!!

Nu har vi ju ett nyreoverat hus. Ett gammalt hus, som vi fick billigt om man jämför med många andra, som nu är totalrenoverat på insidan, källaren har vi kvar...det är meningen att det skall bli bastu där. Sen kanske nåt rum också...jag brukar ju säga att vi skall ha det klart tills mina pojkar blir tonåringar, så att dom har nånstans att vara!! Min bror (som är 6år äldre än mej) hade galet med folk i källaren hos oss förr i tiden, kul hade dom. Festade förståss mycket :-) Jag gick i lågstadiet och ville alltid vara där och sitta med dem!

Vi hade ju det i stort sett bra, jag har aldrig klagat på min uppväxt och är nog så glad för att vi hade de föräldrar som vi har! <3

Men det känns bra att ha ett hus, bra  gård och jag vet att E nog är en sån som sköter om att det hålls i skick...för vissa "småsaker" vill man nog att äns egna barn skall ha bättre...så dom inte behöver må skit och skämmas. Jag kommer absolut inte att köpa allt dom pekar på...det har vi nog inte råd med och jag  tror inte det är så bra heller!  Men man försöker att inte "skämma bort" men ändå ge dem nåt. Dom är ju nu ganska småa ännu, men sånahär saker tror jag man måste tänka på från början. Sen då dom börjar säga att alla andra får det och så...så blir det säkert inte så lätt alla gånger att veta var man skall dra gränsen.

Men själv vet man ju att då man länge önskat sej nåt och inte genast fick det så värderade man verkligen det sen då man äntligen fick det!! Kan riktigt känna känslan :)

Sen en annan sak, som jag tycker att är en mycket viktigare sak, det här med att säga "jag älskar dej"... det fanns inte hos oss. Jag kommer inte äns ihåg att min mamma skulle frågat "hur mår du", "hur går det i skolan", "har ni några läxor" Jag var ju yngsta barnet, men jag tror faktist att det inte hade nån betydelse..dom var/är bara såna. Det har nog säkert gjort att jag idag säger varje dag till mina barn att jag älskar dem och att dom är duktiga och fina. Att jag är stolt över dem. Det där med att någon skulle varit stolt över mej...det har jag nog aldrig äns tänkt på. Man hade nog ganska dåligt självförtroende genom lågstadiet, högstadiet...men jag har nog växt upp och blivit en självständig och stark person. Tror att det kanske ändå har med personligheten att göra...men inte vet jag. Inget har bara "brytit ner mej"..jag har alltid tänkt positivt om allt. Har aldrig mått dåligt över nåt länge.. Fast jag kan vara väldigt känslig..så kan jag vara kall och stark.. Tänkte aldrig på nåt sånthär då jag var liten, jag mådde hur bra som helst och så..men nu har man ju börjat fundera på ett annat sätt.

Nu har jag väldigt nära relationer med båda mina föräldrar. Dom gick ifrån varandra då jag var 14år, jag bodde då med min pappa först och ensam sen jag var 16-17.. Tror att jag och min mamma kom varandra närmare då, när jag hade min egen lägenhet i stan dit hon kom och vi drack kaffe och rökte och hade det trevligt. Jag har ju alltid varit en riktig slarvbytta, så hon diskade och hjälpte till att städa också :) Men det var annorlunda då. Man hade sitt eget. Gjorde sina egna val. Levde som man själv ville. Kommer inte ihåg att hon nånsin skulle ha sagt till mej nåt om mina val eller så. Det gjorde ínte pappa heller.

Tror inte att dom alltid gillade det man gjorde och så...men dom sa ändå aldrig nåt...och det tycker jag är bra! Jag tror att jag är ganska lik...att jag kommer att vara så med mina egna barn...
Det är svårt att veta nu hur det blir när dom blir i tonåren...men jag kommer nog att vara ganska "snäll"...tror att E kommer att vara lite strängare, så är det nu också..haha :-D Men han har inte heller haft så strängt så jag tror nog vi kör på ganska samma linje!

Jag bodde som sagt i stan då jag gick i yrkes på beklädnads. Satt ganska mycket hemma bara i min kämppä på fritiden. Hade några kompisar, speciellt en skolkompis som ofta kom till mej. Vi satt bara och drack kaffe och rökte :)

Sen då jag fyllde 18 började jag såklart far ut på krogen...på Olli´s :-D Varje helg skulle man dit så att man inte missade nåt :-D och ibland på tisdagarna också... Och nog hade man så jävla kul då!!

Började jobba på Tvätten på sjukhuset och var där typ  3år om jag minns rätt. Sen jobbade jag på nummertjänsten 118. Men båda dom arbetsplatserna "såldes" så jag blev arbetslös. Sen slapp jag som kassabiträde till Anttila, i september år 2008. I samma veva träffade jag Teds pappa och blev gravid. Men vi gick skilda vägar redan i december..

Vid den här tiden hade jag faktist köpt en egen kämppä i stan, i brändö. Den renoverade min pappa åt mej :-) Så hjälpsamma föräldrar har man ju...det har man ju märkt istället att alla andra inte har, så det uppskattar man ju verkligen nu!

Jag tänker ofta tillbaks på speciella stunder, sånt man minns från man var liten...jularna..det var ju då som allt var så bra hemma. Julen kommer alltid att vara speciell <3 Så mycket annat firade vi egentligen inte.  Julen är nog en sån sak som man nu vill fortsätta att fira med barnen, med jultomten och med alla nära och kära. Min syster kommer hit med sina barn och det blir mycket liv och trevligt. Precis som då. Så nog har man med sej mycket positivt som man vill fortsätta med och vill att barnen skall uppleva :)
Men det här med självförtroende...därför tycker jag nog att bästa tiden i mitt liv hittills är nu...nu bryr man sej inte längre om vad någon annan säger och tycker och tänker. Man skapar sitt eget liv. Man har erfarenhet av ett som annat. Man tycker om sej själv som man är, har accepterat att man är den man är. Man behöver inte vara som alla andra! Man gör som man vill. Man har de vänner och familj man behöver nu. Som 20-åring var jag nog väldigt osäker om man jämför med nu. Har alltid varit ganska blyg och lugn sist och slutligen. Fast på samma gång stark. Men ändå väldigt osäker...

Ja, man hoppas och önskar att egna barn är glada och nöjda över deras uppväxt när dom blir stora. Men jag tror inte att någon har det så lätt att växa upp! Nu vet man ju själv och förstår på ett annat vis äns föräldrar att det inte alltid är så lätt. Ingen är perfekt. Man gör säkert många misstag på vägen...svårt att alltid veta vad som är rätt och vad som är fel. Men jag skall göra mitt bästa och det tror jag nog att mina föräldrar också gjorde. Min mamma har nog säkert haft det ganska tufft tidvis.

Och fast mina föräldrar inte säger högt att dom älskar mej så vet jag att dom gör det!! :)

Ta hand om er själva och om varandra <3

Kram, Carro




söndag 18 oktober 2015

Lite ditt och datt..

Hej Måndag!

Skönt att det är Måndag och vi återgår till den "normala" vardagen"...Ted var ju hemma hela förra veckan och Tim hade bara klubben på måndag...

Jag har hållit på med dockis nu igen då jag handlat nya möblerna, men jag har ändrat om och flyttat möbler från andra rum och sånt...här kommer bilder på hur det ser ut nu:















Kul att hålla på då man har nya möbler och så :-) Tror att jag skall satsa på sånadär gamla toalettmöbler som nästa..

Här kommer några foton på vad jag har skaffat för kläder åt Cornelia nu via huutonet och metsolan kirpputori på fb





                    Jag har sytt muddar på dom här också, men det är bara att ta bort om man vill..




Nu blir det att göra oss i ordning att föra Tim till klubben snart. Blir väl inte så mycket annat speciellt. E jobbar kväll denna vecka.. Ted har ju simskolan tisdag och torsdag...Tim och Cornelia kommer att vara hos mamma då och leka medan jag far med Ted på den.

Igår var vi hela familjen och plaskade på Tropiclandia, det var trevligt. Kostar alltid en slant nog, men dom har ju ett sånt där familjepris, tror det var 49...så det var ju inte nå farligt, det är det nog värt! Och vi sparar in istället på att skippa att äta nå skräpmat där utan far hem och mumsar det vi kokat. Pojkarna fick varsin liten chipsburk och Cornelia fick en trip och nån chips av Ted...men det är inte alla gånger dom får det heller! Finns nog sånt man kan spara in på om man riktigt tänker efter vad man slösar sina pengar på...för att istället fara och göra nåt kul med barnen som dom gillar!!

Ha en bra vecka alla!

Kramar, Carro.